ARVIDSSON

Där fick han inhalera två gånger till fick dessutom betapred och alvedon, sen villedom  inte riktigt släppa hem oss förens det va säkert att han andades ordentligt så han blev inlagd på barn 2. Där stannade vi till 13-14 tiden på tisdagen. 

Nu mår han bra, vanligt förkyld bara. Det är så olustigt det där, att barnet inte får luft, jag vänjer mig alldrig trots så många gånger på akuten med båda barnen. 

Men tänk va mycket man klarar ändå som förälder, vara vaken ett dygn nästan och ändå må bra och känner att detta går ju bra....men gisses när vi kom hem, jag blev så trött och jag grät och grät. La mig först och sov i två timmar, sen nattade jag Gabriel vid åtta och sommnade till elva, sov hela natten sen till halv tio nästa dag. Och hör och häpna jag va pigg den morgonen och dagen, har jag någinsin varit rent pigg??? Svar nej! Alltid trött som tusan. tänk vilken härlig kännsla att orka göra nåt utan att behöva stålsätta sig och verkligen rycka upp sig för att ta sig igenom dagens alla måsten. Att det inte tar etthundra år och vakna till ordetligt om morgonen. Idag är det fredag och jag är forfarande pigg, sovit bra tre nätter irad och faktiskt vaknat visseligen lite lite trött men inte dödens trött. Jag har inte heller sommnat när jag nattat Gabbe vilket jag alltid alltid gör i vanliga fall. 

Nä, det va som om kroppen fick en omstart. Den behövde tydligen tas till bristningsgränsen av trötthet för att bryta detta mönster av att inte kunna sova om nätterna som jag haft länge länge.