ARVIDSSON

HUR KUNDE HAN DEL.3

Det var tidigt på morgonen och lite råkallt trots att det skulle bli en varm dag. Dimman steg upp över marken och flöt samman med fukten från havet. Bilen var inte bra. Allt för i ögonfallande för att fylla sin funktion. Det var en stor grön bil med tre sjuor i registreringsnumret, mycket krom och många lycktor. Dessutom hade dom redan blivit sedd av en tidig morgonlöpare.

Två män satt i bilen, om man tittatde noga kunde man se panik och nervösitet i deras ögon. Båda visste att dom blivit iaktagna. Det hade börjat illa och skulle fortsätta sämre. I baksätet låg det en ihoprullad sovsäck, med något i. Dom parkerade utanför ett hus en bit utanför sammhället och knackade på. En kvinna öppnade yrvaket dörren. - vet ni vad klockan är? sa hon förvirrat. Dom brydde sig inte om att besvara hennes fråga
. - Är han hemma? var det ända en av dom sa.
- Ja visst, men han ligger ju och sover, han ska upp om ett par timmar och jobba och måste få sova ut.
 - Va vill ni? hördes en röst bakom kvinnan.
 - Gå och lägg dig igen älskling, jag kommer snart. ska bara få iväg dom här idioterna. Han föste ut vännerna och stängde dörren bakom dom. - vad är det frågan om egentligen, ha ni inge moral i kroppen? Fräste han.
Jag tror jag ha dräpt honom!!... 
- VA!!! Vem? vad snackar du om?...
- jag dräpte honom, jag har tagit livet av Danne... Sa en av dom med all ångest, ångran och sorg i rösten.
- Jag menade inta att gå så långt!!... kan vi få låna din lilla svarta bil, vi måste röja bort honom.